Skansar och fästningar

Skansen Lejon på Gullberget i Göteborg

Fästningsverket Skansen Lejonet Skansen Lejonet som vi säger här i Göteborg heter egentligen om det skall vara rätt och det skall det ju vara Skansen Westgötha Leijon. Den började byggas tillsammans med Skansen Kronan på Risåsberget 22 juni 1687 efter ritningar av Erik Dahlberg och invigningen förrättade Karl XI anno 1689.

När skansarna väl var byggda var Göteborg en av Europas starkaste befästningsstäder. Om lede fi skulle anfalla hade man inte bara dom bägge skansarna utan dessutom i Göta älvs mynning fästningen Nya älvsborg. Dessutom hade man Carolus Dux som omgav Göteborg's gamla stadskärna. Varken Skansen Kronan eller Skansen Westgötha Leijon har medverkat i strid. Och efterhand förlorade de sina militäriska betydelse.

Skansen Kronan blev fängelse och Leijonet bostad och förråd. Till slut blev Skansen Kronan militärmuseum och Leijonet lämnades helt åt sitt öde 1942. I början av 1970-talet väcks tanken om inte Götiska Förbundet, ett svenskt ordenssällskap grundat 1815 kunde överta och renovera lokalerna och ha dom som ordensborg. Detta övertagande sker 4 september 1974 och invigs av Götiska Förbundets högste beskyddare Kung Carl XVI Gustaf. Götiska Förbundet erhåll kontrakt på 50 år från och med 1975 och svarar nu för drift, skötsel och underhåll. Idag kan man hyra de olika våningarna för fester eller andra liknande tillställningar.

Att Skansen Westgötha Leijonet byggdes på Gullberget var ingen slump. Här hade tidigare legat en försvarsanläggning som kallades Gullbergs fäste. Och trots att inte Leijonet hade varit inblandat i några stridigheter så hade området kring Gullberget varit platsen för mången stridigheter och oroligheter. Speciellt mot Dansken. Den 4 april 1611 utfärdar kung Kristian IV av Danmark ett fejdebrev mot Karl IX och det så kallade Kalmarkriget bryter ut. Natten till den 27 Januari 1612 når den Danska kungen Gullbergs fäste med en styrka på 2500 man. Den Danske kungens avsikt med fälttåget är att härja och bränna i de rika västgötabygderna. Gullbergs fäste vill han ha som skydd mot den svenska styrkan på Älvsborg slott.

Danskarna anfaller Gullbergs fäste med all sin kraft. Men den svenska styrkan på 300 man varav 220 stycken utgörs av en fänika från sju häradsbygden och leds av Sven Svensson från Ramnaklef upptäcker dem i tid. Danskarna misslyckas med att spränga portvalvet och svenskarna välter gång efter annan dom uppresta stormstegarna ner från bergets branta klippor. Kommendanten på Gullberg Mårten Krakow leder sina män med förtvivlans kraft, men så skadas han och kan inte fortsätta striden. I det läget skall Sven Svensson träda in men han står inte att finna någonstans. Då övertar Mårten Krakows hustru Emerentia Pauli ledningen. Och med hjälp av andra soldathustrur får hon efter lång strid danskarna på flykt efter bland annat hällt kokande hett vatten på dom danska soldaterna. Västgötafänikans hövitsman Sven Svensson påträffas efter striden på Gullbergs avträde, där han gömt sig!! Ursinnig över dennes feghet knuffar fru Emerentia Krakow till honom så han får svalka sig i sitt eget skarn. Tyvärr är Kung Kristian tillbaka nästföljande sommar med 10.000 man och både Älvsborg och Gullberg faller. Sverige får lösa tillbaka denna delen av riket i Freden i Knäred. Till slut kan nämnas att både Herr och fru Krakow har fått namn på gator i Göteborg.

Text: Matz ”Profoss” Thuresson
Källa: Skansen Lejonets hemsida Götiska Förbundet och eget kunnande

Carlstens Fästning på Marstrand

Finns det någon skolelev runt Göteborgsområdet som inte har varit på Carlstens fästning som utflyktsmål eller skolresa? Inte kan de vara många i alla fall. När Bohuslän hade blivit svenskt började man relativt snabbt att bygga Carlstens fästning med hjälp av fångar och dagsverkare. Året är 1658 och Sverige behöver förstärka sitt fasta försvar mot de nya gränserna till Norge.

Som befästningsverk var Carlstens fästning i bruk mellan 1658 — 1860. Årtiondena i slutet på 1600 talet betraktades Carlstens fästning som en av Europas starkaste försvarsverk. Namnet Carlsten härrör från Konung Carl X Gustav som var Kung över Sverige under denna tid. Annars är väl Karl X mest känd över sin överfart på Stora Bälts is i kriget mot Danmark.

I första delen av bygget eller den första skansen så var byggandet under generalkvartermästare Johan Wärnschölds ritningar men annars så förknippar man fästningens byggande med Erik Dahlbergs arkitektur från 1680.

När Karl XI var Sveriges konung och stred i skånska kriget 1674 — 1677 så intog dansken Ulrik Fredrik Gyldenlöwe fästningen några år. När svenskarna återigen hade tagit tillbaka fästningen så började man bygga vallarna runt om och detta var klart i början av 1700 talet. Två av bastionerna heter Apollo och Minerva.

1700 — talet var för Carlstens fästning ett mycket omvälvande och händelserikt århundrade. Fånglogement inrättades på nordöstra fästningsvallen och antalet maximerades till 60-70 tals fångar allt för att kunna bibehålla säkerheten och vakttillsynen vid eventuella anfall. När Carl von Linné reser på sin Västgötaresa passar han på att gästa Marstrand. Det finns dokumenterat, där han bland annat skriver om den långa branta backen upp till fästningen. ”För en vanlig fri människa ter sig denna backe både jobbig och det kostar på med släp och packning, men det kostar på mycket mera för en dömd”. Vidare skrev Linné ”Nackhåren reses på den dömde så fort Carlstens namn nämns, samt att det numera finns ett uttryck för tråkiga arbeten, att det är ett Marstrandsarbete”. Liknande i våra moderna tider sa man tidigare om tråkiga arbeten att det är ett riktigt ”negerjobb” (syftade på slavarnas hårda arbeten i söderns Amerika). Ofta på den här tiden skickade man dödsdömda fångar istället till Carlstens fästning. ”Det är fuller så hårt straff som att blifva afrättade”.

Den största händelsen vid denna tid är väl när den danske Viceamiral Peter Wessel Tordenskiold intar fästningen. Det gick till på följande sätt. Den 12 juli 1719 året efter Karl XII hade stupat i Norge anfaller Tordenskiold Carlsten. Fästningen ansågs vara ointaglig och när inte amiralens kanonskott bet på murarna så spred Tordenskiold ut ett rykte att stora truppstyrkor väntades. De svenska vittnena nere i staden kunde rapportera till den svenske kommendanten uppe på fästningen, Henrik Danckwardt, att det var flera tusen danska soldater i staden. I själva verket var det endast 347 man som fick paradera runt hela tiden. Givetvis infann sig en viss oro hos de 300 stycken soldater som fanns i Carlstens försvarstyrka och även hos kommendanten Danckwardt. När rådslag hölls kommer helt sonika Peter Tordenskiold intågades till fästningen och kommendanten ger upp och överlämnar fästningen utan strid. Denna handling blir Henrik Danckwardt senare avrättad för. (En minnesvärd avrättning som ni kan läsa om under Brott och Straff, avdelning Spännande läsning.

Under 1800 talet förblir Carlsten ett fängelse och med nya lagar bland annat förbjudandet av lösdriveri ökar fångantalet markant. I stället för 70 stycken sitter nu cirka 240 fångar på Carlsten. I dagens samhälle säger man att de farligaste förbrytarna sitter på anstalt i Kumla, Hall eller Tidaholm. Om man sedan jämför med dåtiden så sa man Carlsten (Marstrand), Carlskrona och Nya Älvsborgs fästning i Göteborgs hamninlopp. Att sitta på Carlstens fästning var säkert ingen höjdare på denna tid men det finns dokumenterat att flera fångar beskrev denna tid som mycket bättre än livet ute i det fria, detta på grund av att man fick lön för utfört arbete, mat och ett ställe att sova på med tak över huvudet. Det går inte att jämföra med de fångar som på 15 och 1600 talet satt inspärrade på slott och fästningar. De blev inlåsta för alltid med små chanser att överleva.

Ni som kan er historia och som på senare tid lyssnar på musikern Stefan Anderssons texter när han sjunger om fångar, soldater och annat elände som har hänt på Carlstens fästning, vet att låten Nummer 90 Kleist inte är sann. Även om många tror det så har aldrig ”Kleist” existerat på Carlstens murar. Det som däremot är sant är att Löjtnanten Viktor Carlen var ditkommenderad (för övrigt bror till den mera kända systern Emilie Flygare Carlen) som fångvaktare och säkerligen så står ”Kleist” att finna bland alla dessa fångars öde.

En som definitivt satt som fånge på Carlsten är den ökände tjuven Lars Molin kallad ”Lasse Maja” därför att han klädde ut sig i kvinnokläder. Lars Larsson som han egentligen hette föddes år 1785 i Ramsberg socken Bergslagen. Pappan var torpare och modern var från en rik bergsmanssläkt. Redan efter tredje resans stöld 1808 dömdes Lasse Maja till livstids fästning. Han lyckas dock rymma och begår flera inbrott bland annat i Järfälla kyrka i Stockholmstrakten. Han döms ånyo till livstid på fästning denna gång på Carlsten dit han anländer år 1813. Lars hade talang för teaterspelet och talets gåva, människor kom i stora skaror för att lyssna på honom. År 1833 kom hans självbiografi ut där han beskrev de olika äventyren. Att ”Maja” förskönade livet och förstorade sin egen filur spelade ingen roll, boken blev den mest lästa biografin i Sverige detta år. I fästningen arbetade Lasse Maja bland annat för placemajoren Ehrenstolpe i köket, vilket det sägs att han var så bra kock att Kongliga Majestätet Karl XIV av Johan erhöll nåd för Lars 1838. Efter att ha suttit innan för fästningsmurarna i 26 år beger sig Lars till Bergslagen där han drar runt på städerna och kör sina enmansföreställningar för betalda åskådare. Lasse Maja avlider i Arboga 1845. Ryktena säger att fastän Lars är avliden så ligger fortfarande många av hans nedgrävda tjuvgods kvar i markerna runt om i Bergslagen.

Författarens noteringar:
Jag kan rekommendera en tur till Lasse Majas Bergslagen och Ramsberg. En trakt som andas gruvhistoria från 1500 talet. Jag kan även föreslå till läsning Lasse Majas memoarer. ”Lasse Majas besynnerliga äventyr”... en bok som givetvis finns i min samling och som giver mig en trevlig lässtund då och då.

Ett annat sant levnadsöde från en som har suttit innanför Carlstens murar är om den enda kvinnliga fången Metta Charlotta Fock född Ridderbielke. Metta föddes den 10 juni 1765. Fadern var kvartermästaren Axel — Erik Ridderbielke. Metta var alltså av adlig börd och gifte sig med sergeanten Henrik Johan Fock av Salaholm Trävattna socken Västergötland (Skaraborg) 1783. De flyttade till gården Lilla Gisslared i Trävattna socken och fick fyra barn. Johan var antagligen dålig i affärer och försvagade gården. År 1802 dör den äldste sonen därefter yngsta dottern och till slut även maken Henrik Johan. Ryktet sades att det var Metta som förgiftade dom med arsenik. Metta nekade men blev ändå arresterad. Motivet för morden var att Metta ville gifta sig med skogsvaktaren Johan Fägerkrantz. Metta fängslades innanför Carlstens murar 1806 och hon fick chansen att skriva ett nådebrev. Detta broderade hon med 27 stycken tygbitar i rullfåll med svart tråd , denna klagoskrift finns att beskåda idag på Nordiska Museet i Stockholm. Denna nådeansökan beviljas inte så Metta döms för mord och avrättas den 7 november 1810 på Fagredsmon ( Fägredsmon) Västergötland genom att mista högra handen och därefter bli halshuggen.

Författarens noteringar:
Likt texten som Stefan Andersson sjunger ”..Det var en kväll när himlen brann uti Trävattna fagra land” - tog jag mig en biltur ut till Trävattna från mitt lantställe. Mitt ressällskap innefattades denna gång av mina tre hundar som ofta får åka med på mina historiska färdmål. Vi letade oss fram till Salaholm, en gård som håller på att förfalla och bli igenväxt. Genom stora trädaller kan man med lätthet än idag se hur storgårdens hagar och ladugårdar såg ut för inte så längesedan. Därefter någon kilometer bort, gården Lilla Gisslared. Efter vad Eive och Siri Svanberg på Carlstens hade sagt mig så skulle grunden finnas kvar. Troligtvis hittade jag rätt... en tomt med grind, stenmurar och fruktträd uppenbarade sig i skogen, och mitt i allt grundrester av ett hus. Jag lyckades urskilja det speciella porslinet som en kakelugn har… som jag förbarmade mig över. Nästa år tar jag och hundarna en ny tur denna gång till Fagredsmon Metta Focks avrättningsplats.

Text: Matz Thuresson Källa: Eget kunnande samt Lasse- Majas besynnerliga äventyr av Lasse Maja själv eller Lars Larsson Molin.

Skansen Kronan, Ryssåsskansen eller Juteskrämman

Skansen Kronan byggdes åren 1687 — 89 som försvarsverk på Risåsberget efter ritningar av Erik Dahlberg. Namnet kommer från egendomen Rydet och ligger i stadsdelen Haga. Redan 1639 gjordes förskansningar på jordvallarna och den kallades då Ryssåsskansen eller Juteskrämman. I mitten av 1600 talet höggs all skog ner på berget och man anlade ett batteri under ledning av Johan Wärnschiöld. Samme man var även involverad i förbygget på Carlstens fästning på Marstrand.

Skansen är byggd med sju meter tjocka väggar av gråsten och den har fyra våningar. Tornet är åttakantigt och varannan sida är smalare än den andra. På första våningen fanns kanonerna och den andra våningen fanns det plats för eldhandvapen. 40 stycken rundbågade gluggar i två horisontallinjer ut mot fienden utgjorde musketerarnas eldpositioner. Sedermera har man ändrat på de olika våningarnas innehåll bland annat så har det varit logement krutförråd eller reparationsverkstad på bottenvåningen. På översta våningen har även infanteriet embarkats.

År 1692 är en kaponjär byggd. Det är en förbindelsegång mellan olika stationer. Denna kaponjär eller förbindelse är omringad av vattengravar och löper först till bastionen Christina Regina och därefter till bastionen på Lilla Otterhällan via en underjordisk gång.

Författarens noteringar: Många har hört talas om i Göteborg bastionen Carolus Rex men vad de kanske inte vet är att Göteborg hade hela 17 stycken bastioner innanför vallgraven. Bastion kan liknas vid ett pilspetsigt försvarsverk med höga och tjocka murar. Författaren fick chansen att följa med på en av dessa sällsynta underjordiska sevärdigheter som fortfarande finns kvar under Göteborgs gator innan de stänger ner för gott. Av kaponjären idag finns minnet kvar i form av Kaponjärgatan i Haga.

Innan vi går vidare vill jag gärna berätta en historia om kaponjären. På 1800 talet fanns den vattenfyllda kaponjären kvar som ett avloppsdike med en smal skramlig träbro som överfart. Bron blev med tiden bristfällig och en kväll när den berömda domprosten tillika nykterhetskämpen Peter Wieselgren hade besökt någon familj skulle han korsa densamme. I nattmörkret ramlar han sålunda rätt ner i graven där han hittas av den till staden kända alkoholiserade originalet Goberg. Efter räddningen överlämnar Wieselgren några riksdaler till Goberg och uppmanar honom att köpa några nya byxor. Någon större förhoppning att Goberg skulle köpa sig ett par byxor hade nu inte Wieselgren. Goberg var ju ändå en alkoholist. Söndagen kom och under högmässan och predikan inkommer Goberg från kyrkdörren framgåendes till altaret med händerna pekandes mot byxorna. ”Ser du! Jag köpte mig allt ett par nya byxor ändå”.

På 1800 talet fick även Skansen Kronan sin beskärda del av fångar. När Carlstens fästning upphörde som fängelse 1854 kom över 200 fångar till Skansen Kronan, många av dessa hade livstid på fästning som straff. Dessa var markerade med bokstäverna L och F på sina kläder (Livstidsfånge). En av dessa var stortjuven Carl Fredrik Lilja dömd på livstid 1853. Han ansågs däremot vara betrodd så han fick tillsammans med fångvaktare göra ärenden nere på stan. Där blev de ofta bjudna på förtäring i form av sprit, Lilja nyttjade ingen alkohol så fångvaktaren fick ofta dubbel ranson vilket innebar många gånger att fångvaktaren blev så berusad att han fick stödjas eller bli buren av Lilja på hemvägen till Skansen Kronan.

På 1870 talet hade fångarna försvunnit från Kronan, nu var Skansen bostad åt hemlösa och fattiga invånare i Göteborgs stad . Hyresgästerna kom ofta från samhällets lägre skikt. Fylleri och slagsmål var vanligt förekommande på ”Rånkullen”. En svensk-amerikan som var på besök i Göteborg 1924 kom till Kronan för att återse sitt barndomshem. När även detta upphörde blev Skansen kronan ett militärmuseum från 1904 och exakt 100 år framåt. 1925 köpte Göteborg stad Skansen från staten. I dagens Skansen Kronan bedrivs bjudningar i form av bröllop, fester, konferenser mm.

Skansen Kronans takkrona är värt ett eget kapitel. År 1697 är en krona av trä med förgylld koppar klar och kronan rymmer 12 stycken personer. 1738 hade det gamla träet i kronan ruttnat så nu bygger man en ny endast i trä. Året 1806, den 12 juni blåser hela koppartaket av och det dröjer tio år innan något nytt tak kommer på. Kostnaden för denna var 892 Riksdaler och 40 shilling banco. År 1899, återigen ett förgyllt koppartak vaktat av två lejon och så stor att nu kan det rymmas 14 personer i den.

På ena bergsluttningen där den så kallade kaponjärtrappan sträcker sig sägs det att konung Karl XII en gång ha ridit uppför. Till minne av detta finns det en sten ovanför porten med inskriptionen ”Carl XII's stig.”

Vi som är lite mer historieintresserade av 16 och 1700 talet kan jag här ur eget minne nedskriva Skansen Kronans bestyckning och manskapsstyrka.

Vid reglemente år 1695 skulle bestyckningen vara följande på Skansen Kronan: Kanoner 10 stycken 24 pundiga, 30 stycken 18 pundiga, 2 stycken 12 pundiga. Mörsare: 1 styck 150 pundig, 2 stycken 100 pundig, 2 stycken 80 pundig, 1 styck 60 pundig och 2 stycken 40 pundig . 1 svenskt pund ≈ 0.512 kg. Manskapsstyrkan var från samma år: Krigsbemanning 200 man fördelade på 150 infanterister, 20 artillerister, 20 militära hantverkare och lärlingar plus 10 officerare (befäl). Viktigt att påpeka är att Skansen Kronan har aldrig varit i strid.

Innan jag slutar vill jag gärna lämna en liten ”godissak” till er som har orkat läsa så här långt. Förr på militärmuseets tid så fanns det på Artillerivåningen (finns även idag) en uppställd utställning med manskap och kanoner. Manskapet skulle föreställa vara från Kongeliga Svenska Artilleriregementet år 1794 (2 kompanier låg i GBG av 22 ) 9 stycken mansfigurer både befäl och manskap stod bemannade vid kanonerna, som för övrigt kom från Karlskrona örlogsstation. Denna utställning hade kommit till genom donationer i Göteborgs stad. Dockorna hade gjorts i Stockholm vid Svenska Panoptokon av vaxmästaren Skoglar Bystedt. Ansiktena på dockorna har anletsdragen av donatorerna. Sålunda kan man bland annat se Konsul Carl Lyon som konstapel, majoren Claes Erik Grill och ryttmästaren August Johan Fale Burman som officerare än idag. Jag må säga ett annorlunda och fräckt tilltag.

Text: Matz Thuresson Källor: Skansen Kronan Vägledning genom militärhistoriska samlingar av författare Museiförståndare GMM, amanuens Henrik Warfvinge.