shir logo

Infanteri och Tross

I vår förening SHIR har vi valt att börja med truppslagen Infanteri och en tross- avdelning (även om vår förhoppning och strävan är att starta upp en Artilleriavdelning någon gång i framtiden). Här skall vi försöka beskriva och redogöra vad som menas med ett infanteri och en tross både för nybörjaren och de andra som har kommit lite längre i sitt kunnande. Vi lägger självklart tonvikten på berättandet under den tidsperiod som vår förening skall representera. Det vill säga från 1670 talet och fram till år 1720.


INFANTERI
Infanteri kommer från italienskans infanteria som betyder fotfolk. Fotfolk är, kan man säga alla dom soldater som strider till fots utan hästar, stridsvagnar, flygplan etc. Exempel på före detta infanterister är således romerska soldater, vikingar, mm. I vårt infanteri som föreställer sig ett regemente under kung Karl XII fanns det förutom staben och Officerarna även 1200 man (infanterister = fotfolk). Av dessa 1200 skiljer sig soldaterna i infanteriet i 3 grupper. Det finns så kallade PIKENERARE, soldater som stred med långa störar/pikar försedda med spetsiga järnuddar. Därefter kom MUSKETERARE, soldater som sköt med mynningsladdade flintlåsgevär. Och sist fanns det GRENADJÄRER, soldater som stred med handgranater som man kastade eller så sköt iväg dem med granatkastare. Soldaterna i alla 3 grupperna var utrustade med värjor men infanteristens uniform och utrustning skiljde sig från varandra beroende på om du var pikenerare, musketerare eller grenadjär. Största skillnaden var hos grenadjären vars huvudbonad icke bestod av tricornen utan en ibland plåtförsedd utan kanter hög luva samt en annan typ av patronväska.

De flesta av våra infanteriregementen i Sverige bildades på första halvan av 1600-talet men vår tidsperiod som innebär att soldaterna inte var tvångsutskrivna eller värvade legoknektar utan ingick i det så kallade roterande knekthushållet (Indelningsverket) som infördes av konung Karl XI:e så är regementena uppsatta efter landskapen. Exempelvis så skrevs avtal 1682 mellan Konungen och Landskapet Skaraborgs rotebönder. Vissa landskap kunde ha flera regementen exempelvis Småland.

Ett infanteriregemente bestod av 8 stycken kompanier med 150 man i varje = 1200 man = 2 bataljoner. 1 bataljon = 600 man = 4 st kompanier. I varje kompani på 150 man var 6 stycken underofficerer, 96 man var musketerare, 48 man var pikenerare och 12 stycken var grenadjärer. Grenadjärerna ansågs vara eliten bland infanterimanskapet och var inte heller sena på att visa detta på olika sätt.

Vidare finns det inom infanteriet begreppet division = 48 man, korpralskap = 24 stycken man. Rote = 6 man, halvrote = 3 man. Sammanfattningsvis för ett kompani infanterister (150 man) fanns det en Kompanichef (Kapten) en Löjtnant, en Fänrik = Fanbärare , 6 stycken Underofficerare, en trumslagare. Där tillkommer för varje rote = 6 man. En rotemästare, halvrotemästare, underrotemästare. Värt att notera är att i Överstens eget kompani (Livkompaniet) fanns en grad mellan Kapten och Löjtnant Kallad Kaptenlöjtnant. Översten var chef över hela regementet dvs. över alla 8 kompanierna.

Någon har kanske hört att truppslaget DRAGON skall tillhöra infanteriet. En Dragon var en beriden musketerare, han red till slagfältet men stred till fots. Man kan säga att han blev en fotsoldat och infanterist när han stred. Ibland hör man uttrycket, det lätta kavalleriet om en Dragon.

Visionen i vår förening (SHIR) är att i framtiden kunna ställa upp med en fanförare, trumslagare, kapten, Löjtnant, Underofficer samt minst en rote musketerare plus eventuellt några pikenerare och någon grenadjär. Något av denna vision är redan nådd t.ex. Löjtnant och Underofficerare och vi har dessutom nästan en rote musketerare. Det som saknas är utrustning till alla.


TROSS

Trossen kan i vår moderna tid förklaras som ett truppslag som har hand om underhållet (Trängregementen ex. T2 i Skövde). I trossen på Karl XII's tid i fält så fanns allt i utrustningsväg och hantverkare i mängder. Ett kompani hade 3 stycken stora proviantvagnar och det vimlade av olika hantverkare som hjulmakare, tunnbindare, smeder, timmermän mm. Även högre officerares familjer kunde följa med regementet i trossen och personliga tjänare, stalldrängar och trosspojkar, ett litet samhälle i miniatyr.

Ur 1696 års tågordning för trossen i ett infanteriregemente kan vi läsa att det skall finnas 137 officersdrängar, 72 stycken kompanitrosspojkar, 290 stycken officershästar, 104 stycken draghästar mm. Det är flera gånger bevisat att man vinner inget krig utan en fungerande tross.

I vår förening kan man delta på events som en person i trossen eller allmoge. Kläderna skiljer sig inte från varandra utan man ser ut som vanligt folk gjorde på 16 och 1700-talet. Däremot är du i trossen kan du bli tvungen att agera på något lättare sätt som till exempelvis laga mat, sy och sticka mm. Vi har också oftast något basläger med tält, eldar, bord, diverse matutrustning, kärl, tunnor och bestraffningsaker (skampåle). Många medlemmar börjar i trossen för att känna på "historiestämning" för att senare bli soldater. Man kan också i vår förening hitta sin egen roll exempelvis, präst, fältskär, mönsterskrivare mm. Vill man inte exercera så kanske en roll i staben kan vara intressant? Fråga gärna oss vi vet vad vi har och vad vi behöver.

Med många vänliga hälsningar Matz Thuresson