Regement­historia

Att skriva här en fullständig Regementshistoria är både onödigt och tidskrävande då vår förening (SHIR) endast skall försöka så långt det går att bara omfatta 16 och 1700-talet.

Onödigt är kanske fel ord och skall endast betraktats av att det finns fantastiskt bra regementshistoria på Skaraborgs Regementes Kamratförenings hemsida. Även fakta från Wikipedia och P4's egna hemsida är fullt godkända och bra tips.

Till detta skall också tilläggas att Skaraborgs Regemente fortfarande är ett aktivt opererande regemente. Så all dess historia blir ju också händelser som inträffade förra året eller i förra månaden, förra veckan osv. Så till er som vill ha en fulltecknad Regementshistoria om I9 eller nuvarande P4, till er rekommenderar jag ett hoppande bland hemsidor och/eller annat sökande på nätet.

Däremot kan man ju undra om Regementet i alla fall på 16 och 1700-talet var ett typiskt karolinerregemente jämfört med andra infanteriregementen vid denna tid.

Att Skaraborgs Regemente utifrån slagnamnen på fanan skulle vara dubbelt så framgångsrika som t ex Älvsborgs Regemente är kanske att ta i men ändå är det roligt att jämföra de två Infanteriregementen från Västergötland.

Båda regementen har sitt egentliga ursprung från 1500-talets landsknektar och fänikor. Skaraborgs regemente har till och med sina två första segernamn på fanan från 1500-talets senare hälft. På väg till Pommern 1631 bryter sig Bengt Persson Pilefelts skvadron lös ifrån bland annat Nils Ribbings regemente och det är från detta år man räknar regementes ålder. Älvsborgs regemente räknar man från 1624. I regeringsformen från 1634 fanns det 20 stycken rangordnade infanteriregementen i Sverige. Skaraborgs regemente rankades som nummer 2 i riket efter Upplands regemente. Siffran för Älvsborgs regemente var 11. Även Västgöta ryttare rangordnandes, som nummer 3 efter Livregementet till häst och Adelsfanan. Västgöta ryttare ansågs vara ett elitförband hos kavalleriet.

Båda Regementen deltog i 30 åriga kriget. Därefter följer Skaraborgs regemente konung Karl XI i hela skånska kriget bla i det blodiga slaget vid Lund. Älvsborgs regemente befinner sig i garnison på Norra Tyskland med småbataljer och kapitulationer. Även om vissa böcker gör gällande att vid slaget vid Fyllebro skulle Älvsborgarna ha avlöst Västgöta—Dals Regemente. Vilket dock inte kan stämma då deras chef skulle vara Överste Börstell. Överste Börstell ledde Skaraborgs Regemente i alla slag under skånska kriget. Det finns även dokument bevarade från krigskollegium som bevisar att Älvsborgarna var kvar i Göteborg år 1676. Genom freden i Lund 1679 följde en lugn 20 års period och under 1680 talet genomförde konung Karl XI indelningsverket.

Skaraborgs Regemente följde Karl XII i Hela Nordiska kriget och deltog och blev förött vid slaget i Poltava.

Älvsborgs Regemente fick först 1703 order att marschera till Karlskrona för att där bli marinsoldater fram till 1709. Under år 1705 deltog man i två sjöslag. Sjökommenderingen slutade och återigen fick Regementet tjänstgöra på fästningarna runt om i Göteborgsområdet. Eftersom danskarna anföll Skåne så behövde Magnus Stenbock alla tillgängliga män så Älvsborgs Regemente deltog i slaget vid Helsingborg 1710. Skaraborgs Regemente var återuppsatt 1712 men deltog inte i slaget vid Gadebusch den 9 december 1712. Däremot deltog Älvsborgs Regemente under ledning av överstelöjtnanten Jean Lillie och Major Herman Spalding. Slaget blev en framgång men tyvärr så blir fälttåget som följde en katastrof för Sverige men framför allt en katastrof för Älvsborgs Regemente som ser Stenbock kapitulera vid slottet Tönningen och dess soldater bli krigsfångar. Under ett år är Regementet förött.

Bägge regementena hade fyllt vakanserna 1714 och man följde Karl XII till den olycksaliga Novemberkvällen då kungen blir skjuten 30 november 1718. Däremot var Älvsborgarna inte med i några större strider då de höll på att dra brigantinen Luren över land (Galärvägen mellan Idefjorden och Strömstad) och när dom kom fram var kungen redan död och ingen stormning ägde rum.

Tordenskölds anfall mot Carlsten och Nya Älvsborgs fästning

Under den danske sjöamiralen Peter Tordenskölds härjningar i juli 1719 runt om i den Göteborgska skärgården kapitulerar den svenske kommendanten Henrik Danckwardt på Carlstens fästning på Marstrand. I detta tillfälle befinner sig ett kompani från Älvsborgs Regemente (Redvägs kompani) på fästningen.

Vid Tordenskölds attack mot Nya Älfsborgs Fästning deltar både Älvsborgs Regemente och Skaraborgs Regemente på olika framgångsrika sätt. Älvsborgarna på fästningen med 2 kompanier under kommendanten Johan Lillies befäl. Skaraborgarna på Hisingssidan med 4 kompanier under ledning av den 34-årige översten George Bogislaus Staehl von Holstein som under natten har släpat på kanoner och uppfört ett batteri. Lillie erhöll mycket beröm men utan Skaraborgarnas hjälp hade det inte gått vägen.

Tyvärr har Älvsborgs regemente upphört att existera sedan 1990-talet medan Skaraborgs regemente fortfarande finns kvar. Nu som det enda och sista kvarvarande landskapsregementet av tjugo från 1634-års regeringsform som i obruten tradition ännu har strid som huvuduppgift. Hur länge till återstår att se. År 2006 var Skaraborgs regemente ett av världens mest modernt utrustade pansarförband med stridsvagn 122 Leopard improved och stridsfordon 90.

Att rangordna, bedöma eller att jämföra dom olika Regementen är inte min sak att göra, jag har bara delgett läsaren fakta från historien och har alldeles för stor respekt till dom indelta knektar som stred för Sverige antingen om dom kom från Västergötland, Hälsingland, Södermanland eller varför inte från Finska Savolax. Vi alla som bär på släktskap med indelta knektar och båtsmän har ett ansvar att förvalta eller som skaraborgaren säger: ”arvet förpliktigar”.

Lyssna på Skaraborgs Regementes Marsch - på YouTube. no picture


Jag önskar trevlig läsning Matz Thuresson
Källor: Älvsborgs Regemente. En bok om I 15 Redaktör Torgny Bondestam.
Skaraborgs knektar och Västgöta ryttare av författare Bengt P. Gustavsson