shir logo

Uniform och Vapen

Om inget annat anges visar bilderna uniformer (den yngre karolinska uniformeringen) infanteriet bar i Skaraborgs regemente. Som en extra finess ber vi er föra muspekaren över uniformsdelarna och värjorna så kommer ni även att kunna beskåda plaggens baksidor eller utan balja.

Komissvärja

Komissvärja med varbalja. Komissvärjan var infanterisoldatens värja. Modellbeteckningen är M1685 och denna modell användes mellan åren 1685 och 1788. Cirka 350000 exemplar av denna värjmodell tillverkades men trots det finns bara fåtal kvar. De karolinska värjorna tillverkades i Wira Bruk som anor tillbaka till 1630-talet. Dess totala längd är 106 cm varav bladet är 90 cm. Kaveln är av trä, dekorativt lindat med tråd av mässing. Värjan som vi visar här är inköpt från Gavelins Sword.



Officers och underofficersvärjor

Liksom infanterivärjorna tillverkades officers- värjorna på Wira Bruk. Dessa värjor brukar också kallas kommendervärja. Den vänstra värjan är en förgylld värja för dom högre officerarna och till höger ser vi en försilvrad underofficersvärja. Klingans längd är cirka 95 cm och förebilden för infanterivärjorna kom från Livgardets värjor.



Flintlåsmusköt

Flintlåsmusköten var efterträdare till luntlåsen och började användas i slutet av
1600-talet. Det var en mynningsladdare med en kaliber på 20 mm där kulan och förladdningen stöttes "med tre goda stötar" ner i pipan. Muskötens räckvidd med denna kula är runt 200 - 220 meter. Fängkrutet i fängpannan antändes via gnistor från flintstålet. Denna typ av knapplås (flintlås) användes in på 1800-talet då slaglåset kom i drift. Observera den lilla upphakningsmekanism som sitter ovanför till vänster om avtryckaren. Det är faktiskt en uppfinning av Karl XII:e
för att säkra momentet vid spänd hane.





Bajonett

En bajonett är ett blankvapen som man sätter vid mynningen på en musköt eller gevär. Det är ett närstridsvapen som infördes i Frankrike på 1640 talet men som kom till Sverige först på 1690 talet. Bajonetten var då cirka 70 cm lång och tilldelades först endast de 12 stycken grenadjärer som fanns i varje infanterikompani.



Kamisol och byxor

Kamisolen, den ärmade västen bars under uniformsrocken. Här i älgskinn och fodrad med linnetyg. Det var vanligt att kamisol och tillhörande byxor syddes i skinn då ylletyg var dyrt. Kamisolens längd når ned till halva låret. Här ser vi kamisol av fänriks grad och byxor för officer.



Kaptensuniform

Kaptensuniform för infantriet, galonerad med guldband. Blått uniformstyg med uppslag i blå boj. Officerarna fick till motsats av manskapet bekosta sina egna uniformer och graderingar.

Kapten var en tjänstegrad som fanns i alla truppslag. Rangen var mellan Major och Löjtnant. Från 1600-talet är befattningen Kapten detsamma som Kompanichef. Han skulle exercera trupperna väl och vara ett gott föredöme för soldaterna.

En kaptens årslön var under den karolinska tiden 200 daler per år.




Manskapsuniform

Manskapsuniform för Infanteriet efter 1687 års reglemente. Den så kallade enhetsuniformen med blått tyg och gult uppslag. Det är denna uniformen som dom flesta förknippar med Karl XII's karoliner. Uppslagen var uppknäppta till strid och modet tillät att den nedersta knappen kunde vara oknäppt.



Trumslagaruniform

Blått uniformstyg med uppslag i blå boj och rikligt galonerade tygkanter.
I reglemente från 1680 angående spelet i ett indelt infanteriregemente skulle det finnas 2 stycken trumslagare och en pipare i varje kompani. Det vill säga 16 stycken trumslagare i ett regemente. Spelet var inte roterat utan rekryterades.

Enligt reglementet fick trumslagarna och piparna ej ha mustascher så delvis var det inte ovanligt med pojkar i 13-14 års ålder som trumslagare. På Karl XII's tid tillverkades de karolinska trummorna i Örebro.

Denna välsydda uniform här till höger är sydd av skräddare Sara Lundgren.



Fänriksuniform

Blått uniformstyg med uppslag i gul boj.
Fänrik, av tyskans Fähnrich var redan under medeltiden och 1600-talet den person som bar fanan eller kännetecknet. Fänrik var också den lägsta graden av officerarna. I Kavalleriet hette motsvarande officer kornett

Ringkrage eller dagens benämning vakt eller dagbricka kommer ursprungligen från riddarna då de använde kragen som skydd för halsen. Under Karl XI's tid ändrades utseendet till kragen på bilden till tjänstetecken för officerare i tjänst. Denna typ av ringkrage har följt med ända tills idag men namnet är ändrat till vakt eller dagbricka och används som tecken på vakthavande befäl. Ringkragar bars av de högre officerarna och just denna krage som finns på bilden är en fänrikskrage (fanbärarkrage).



Löjtnantsuniform

Löjtnantsuniformens färgsättning var blått uniformstyg med uppslag i gul boj.

Löjtnant var på karolinertiden Kompanichefens närmaste man. Eftersökta egenskaper var att han skulle både vara sträng och ilsk men samtidigt mycket tapper och förståndig i krig. Löjtnanten skulle vara mycket kunnig i exercis och vara beredd att ta över om något hände kompanichefen.

En Löjtnant hade en årslön på 100 daler per år. Uniformen till höger är identisk in i minsta detalj från 1690 talet och har burits av Löjtnant Hans von Strohmwald i Skaraborghs Historiska Infanterie Regemente.



Underofficersuniform

En underofficer var en befälsgrad mellan manskapet och officerarna. Medan officerarna rekryterades från adelsfamiljer så rekryterades underofficeren från manskapet och de lägre samhällsklasserna.

På 16 och 1700-talet hade ett infanteri- regemente 6 underofficerare i varje kompani. 1 förare, 1 furir, 1 sergeant, 1 fältväbel, 1 mönsterskrivare och 1 rustmästare. Föraren ansågs stå högst i rang medan fältväbeln hade högst betalt (40 Daler per år) eftersom han skulle vara erfaren och både läs och skrivkunnig. Övriga underofficerare tjänade runt 30 Daler årligen.

Underofficeren var lätt att känna igen med sitt korsgevär eller hillebard. I staben fanns det också underofficer bland annat regementsprofossen.